Ja, där ser man. Läser på Dn om musiktortyr. Den mest effektiva musikstilen för tortyr är country. Lustigt, jag tycker country överlag är lättlyssnat. Otäck tanke att bli torterad med musik, för mig är ju musik snarare plåster för själen än upphov till sår i densamma.
Nu har jag avklarat första dagen på min psykplacering. Det verkar lovande tycker jag, men man får nog ligga på ganska mycket själv för att hänga med på mottagningsbesök och annat. Men det är väldigt intressant, så det känns väl värt att anstränga sig. Nu sitter jag och går igenom föreläsningsanteckningarna från teori-perioden för att friska upp minte lite. Ska på box om en timme, och jag borde nog hinna diska innan dess oxå. Åter till böckerna alltså.
Ha det gott så länge!
Tja, country var kanske det rätta i just Irakkriget. (Ähum, vem torterade vem?) Det är väl lixom kontextuellt. Själv diggar jag country. Dom kan verkligen sjunka. Loretta Lynn!
Bra fråga! Det beror ju klart på vilken musikkultur man hör till från början. Kan inte riktigt komma på vad som skulle vara knäckande just för mig dock, hopppas jag slipper få reda på det oxå!